Demokratin som styr hur beslut fattas och den politiska processen kallas representativ demokrati, i den kan medborgare delta i val vart fjärde år och mellan valen. I denna väljer medborgare representanter som ska driva politiska frågor i Riksdagen och som utser en Regering. I valen kan medborgare välja vilken politik som ska forma landet de kommande fyra åren och i mellanvalsdemokratin kan medborgare delta och nå inflytande i olika former. I båda formerna av demokrati ser vi förändringar i form nya politiska styren i valdemokratin och nya sätt att försöka arbeta med demokrati, ofta på lokal och regional nivå, i mellanvalsdemokratin. Demokrati är beroende av ett upplyst medborgarskap (Chistopher Phillips) och denna sida är tänkt ge kunskap om demokrati och diskutera demokratins former och de förändringar vi ser.

Valdemokratin

I valdemokratin kan medborgare delta i val vart fjärde år på lokal, regional och nationell nivå. I den väljs vilka representanter som ska representera medborgares åsikter under fyra år. Om inte representanterna har agerat enligt vad de lovat medborgare kan dessa bytas ut efter fyra år.

Mellanvalsdemokratin

Mellanvalsdemokratin sker mellan valen och i den finns många olika sätt att utöva demokrati. Detta tar ofta plats på lokal och regional nivå, men också ibland på nationell nivå genom folkomröstningar. Ett begrepp som brukar användas är medborgardialoger och några exempel är medborgarundersökningar, medborgarråd, medborgarförslag och e-förslag.

Förändras demokratin?

December

November

EU och snus: Är EU demokratiskt?

Sverige gick med i EU 1994 genom en folkomröstning. EU är en överstatlig institution som driver på politik i EU:s medlemsländer och skulle kunna beskrivas var en plattform där politik kan bedrivas och omfatta politiska frågor i många länder samtidigt. Det finns frågor där EU lyckas åstadkomma saker på grund av sin makt och som inte hade kommit till stånd om alla länder var för sig hade fått agera i frågan och kan ses som en lösning på allmänningens tragedi, eller på engelska the Tragedy of the commons. Fiskefrågan kan vara ett exempel men också EU:s senaste vilja att agera i skogsfrågan. Ibland kan politiken hamna på tvärs med vad länders parlament, politiker och befolkning egentligen vill, särskilt om det inte finns en bra kontakt och samarbete mellan ett medlemsland och EU:s institutioner. Har Sverige rätt att själv bestämma skatt och moms på snus? Ja enligt EU själv men nej enligt visa politiker och svenska medier. Detta är en känslig fråga eftersom snuset avnädns av många svenskar men också eftersom vi har svenska företag som producerar snus. Nu har dock Philip Morris köpt upp Swedish Match och de vill nog inte se en begränsning av snuset. I EU kan lobbyister till stor del delta i processer och möjligen får de en möjlighet att påverka där, men nog också svenska politiker.


Används alla former i mellanvalsdemokratin?

I mellanvalsdemokratin finns det möjlighet för medborgare att delta i olika former, några exempel är medborgarundersökning, e-förslag, folkomröstningar och folkinitiativ. Fler möjligheter kan ses i diagrammet ovan. Dessa används av de politiska nivåerna nationell, regional och lokal i olika omfattning, detta beror dels på att offentliga institutioner själva behöver initiera en del utav dem men också att medborgare kan behöva göra det. Vissa former är relativt nya medan andra använts länge, men det finns också former som inte alls använts. Vad det beror på kan vara svårt att veta, men kanske att det beror på att en politisk nivå är relativt okänd, vad denne gör och vad som går att påverka. Ett exempel är hur det aldrig förkommit något folkinitiativ på regional nivå i någon av de 21 regionerna (fd. landstingen). Folkinitiativ är en möjlighet för medborgare att delta i den politiska processen mellan valen genom att samla in namnunderskrifter av 10% av medborgare i kommunen och om detta lyckas visar de på en vilja att folkomrösta i en fråga. Detta är en rådgivande fråga och politiker kan välja att antingen säga ja eller nej till en folkomröstning.


6-7 olika företag bygger Sveriges kommuners e-förslag

Ett relativt nytt verktyg för medborgardialog är e-förslaget. I en studie som nyligen gjordes (e-förslag.se) gick det att se hur de e-förslagsystem som användes av kommuner såg olika ut i design, form och funktion. Vissa förändringar kan vara förväntade, som till exempel att signaturgränserna var olika och att tidsfristen var kort eller lång. Detta är något som kommuner har rätt att göra en egen bedömning kring, det skulle delvis kunna bero på att e-förslaget inte är reglerat i Kommunallagen. Dessa förändringar ter sig nog inte så konstiga, men finns det förändringar som kan vara oförutsedda? E-förslag används idag av cirka 70 kommuner. När det gäller e-förslaget gick det att se att ca. 6-7 företag hanterade e-förslagssystemen i kommunerna. Det sågs genom att det framkom att funktionerna och designen skilde sig åt mellan kommuner, vilket ansågs kunna bero på att olika företag levererade/producerade e-förslagssystemen. Detta kan bero på att kommuner digitaliserar sin verksamhet på olika sätt. Vissa kommuner kan till exempel låta ett företag hantera all digitalisering, som webbplats och e-tjänster, medan andra kommuner i stället upphandlar ett nytt företag för en ny e-tjänst. Kanske kan det bero på att inte alla företag levererar e-förslagssystem och därför måste eftersökas genom upphandling. Detta medför att e-förslaget, som är ett digitalt verktyg men också ett demokratiskt verktyg, ser olika ut hos kommuner. Är detta något som spelar roll? Denna kanske oförutsedda skillnad, där e-förslagen hos kommuner ser olika ut på grund av olika design och funktion hos digitala företag, skulle kunna spela en roll om det har en betydelse för hur medborgardialogen fungerar. En viktig demokratisk princip är jämlikhet och med digitalisering kommer nya sätt att göra saker på. Vi vet att företags e-förslagssystem ser olika ut i funktion och design och dessa skillnader skulle kunna påverka medborgardeltagandet och -inflytandet. Frågan som kommer är om detta kan ha betydelse för demokratin och det bör skapas en medvetenhet kring.

Oktober

Blocköverskridande samarbeten ökar

Fler blocköverskridande samarbeten tenderar att ske på regional och kommunal nivå. På kommunal nivå ökade de blocköverskridande samarbetena valen 2014 och 2018. På regional nivå ökade det valet 2018. Vad är samarbete över blocken, eller blocköverskridande samarbete som det också heter? Det innebär att vänster- och högerparter samarbetar på ett sätt som de normalt inte gör. Att mäta partiers engagemang i andra skalor, som till exempel GAL-TAN skalan, är också användbart, men det är inte något som är etablerat i valundersökningar. Det räcker att ett parti från det ena blocket, till exempel Socialdemokraterna (S) från vänsterblocket, väljer att samarbeta med ett parti från den andra sidan, till exmepel Centerpartiet (C) från högerblocket.


Är statlig e-legitimation bra för demokratin?

Myndigheten för Digitalisering, DIGG, fick tidigare i år uppdrag av Regeringen att utreda möjligheterna till en statlig e-legitimation. Den är tänkt att ge ökad säkerhet, skydda kritisk samhälls-infrastruktur, motverka bedrägerier och ge användare ökad kontroll av sin data. Detta blev offentligt under sommaren och DIGG ska redovisa uppdraget senast sista januari 2023. Det finns anledning att tro att ökad säkerhet för medborgare är bra för demokratin, samtidigt som en statlig e-legitimation kan gynna användningen av e-förslaget, på lokal och regional nivå men också öppna för använding på nationell nivå.

Ny medborgardialog undersökt av SCB: Allmänhetens frågestund

Allmänhetens frågestund är en medborgardialog där medborgare, eller allmänheten, får chans att ställa frågor till politikerna vid ett kommunfullmäktigemöte. Vissa kommuner väljer att ha det vid varje kommunfullmäktigemöte medan andra har det vid utvalda möten. Formerna kan se något olika ut. Allmänhetens frågestund undersöktes för första gången 2021 av SCB och verktyget används enligt dem av 64% av kommunerna, 185 stycken.


Hur påverkar digitaliseringen demokratin?

Kommuner tenderar att använda medborgardialoger mer eller mindre. En förändring som vi har kunnat se de senaste åren är hur digitaliseringen förändrar och skapar nya medborgardialoger. På vilket sätt kommuner tar till sig denna förändring och vilka möjligheter och svårigheter som finns kan vara svårt att veta. Medborgardialoger som tidigare tog plats i en fysisk miljö sker allt oftare digitalt. I vilken omfattning kan vara svårt att veta, men det kan handla om medborgarråd-, undersökningar där medborgardialoger digitiseras, alltså där digitaliseringen inte radikalt påverkar medborgardialogernas funktion, men det kan också handla om till exempel e-förslag där digitaliseringen skapar nya möjligheter för dialog vilket innefattar digital innovation och digital transformation.

September

Användning av e-förslagen ökar och medborgarförslag minskar hos kommuner

I demokratin mellan valen ändras förutsättningarna till deltagande och inflytande. Varje mandatperiod gör SCB undersökningar av den lokala demokratin mellan valen, på regional och lokal nivå och i den senaste undersökningen som publicerades i mars 2021 sågs en nedgång i användning av medborgarförslag hos kommuner. Se tabell ovan. Vad som nu sker i kommuner är att många som använt medborgarförlag sedan tidigare lägger ner dem och istället inför e-förslag. Detta kan vara en anledning till att medborgarförslagen läggs ner.


Hänger Sveriges konstitution med?

Sveriges konstitution består av de fyra grundlagarna, Regeringsformen, Tryckfrihets-förordningen, Yttrandefrihetsgrundlagen och Successionsordningen. Utöver dessa finns också andra styrande dokument, som till exempel Riksdagsordningen som hanterar Riksdagens arbete och till exmepel Kommunallagen som hanterar verksamhet i kommuner. I just Kommunallagen finns skrivelser om möjligheter till att utveckla demokratin mellan valen. Där står om till exempel om möjligheten att använda medborgarförslag. Härmed hanterar Sveriges konstitution användningen av ett verktyg i demokratin mellan valen. Vad vi ser idag är att många kommuner inför e-förslaget. Varför detta görs kan vara svårt att veta, det kan bero på omvärldsbevakning och inspiration från andra kommuner genom samarbeten och projekt. Sveriges andra demokratiutredning, 2014-2016, föreslog en ändring i Kommunallagen till förmån för e-förslaget, det blev dock ingen proposition och idag finns inget inskrivet. Vi ser ett fortsatt införande av e-förslaget och frågan som kommer är när en ändring i Kommunallagen kan tänkas införas.


Staffanstorp hade e-förslag utan e.

Många kommuner har de senaste åren infört ett nytt digitalt verktyg som gör det möjligt för medborgare att delta och ha inflytande mellan valen. Det heter e-förslag, eller e-petition, och är tänkt att stärka den representativa demokratin. På kommunens hemsida kan medborgare skicka in förslag, läsa och rösta på andras förslag. Om förslagen får ett visst antal röster, 25, 50, 100 eller fler når det fram till den politiska processen och förvaltningen. Det rekommenderades av Svertiges andra demokratiutredningen, 2014-2016, att få ersätta det nuvarande medborgarförlslaget hos alla kommuner som hade det samt införas i alla kommuner som inte hade det. Det blev ingen proposition av den utredningen, men många kommuner ser ändå ut att själva vilja införa e-förslaget. Efter en studie om e-förslaget visade det sig att en kommun särskiljde sig från alla andra kommuner – Staffanstorp. Istället för att låta medborgare rösta på förslag digitalt krävdes 50 röster per brev, inskickade till kommunen, under 30 dagar. Det kan ses som en blandning mellan det icke-digitala medborgarförslaget och namninsamlingsfunktionen som e-förslaget erbjuder. Frågan är om brevskicken innebär ett minskat medborgerligt deltagande- och inflytande än det digitala “klicket”.


Varför är talmannsposten så viktig?

Talmannen är efter Sveriges kung Sveriges mäktigaste person. Det måste, namnet till trots, inte vara en man utan kan vara en kvinna. I över 10 var Sveriges talman en kvinna. Ingegerd Troedsson satt som talman från 1991 till 1994 och Birgitta Dahl tog vid och satt fortsatt i 8 år, 1994 – 2002. Hon har därmed lång erfarenhet av posten och enligt henne är Talmannen “en ansvarsfull hederspost och talmannen ska vara respekterad av alla, och åtnjuta allas förtroende, och uppträda så att han eller hon förtjänar det” (SR).

Talmannen är ordförande för kammarens sammanträden och har en viktig roll när en ny regering bildas, denne väljs, eller återväljs, varje gång en ny Riksdag bildas.


Vad är vital demokrati?

Begreppet har använts i olika sammanhang för att ge demokrati en extra dimension. Vad betyder då demokrati och vitalitet?

Vad är demokrati? Demokrati kan se olika ut beroende på vilket land man bor i, men något som är gemensamt är förståelsen av demokrati som demos, som betyder folk, och krati, som betyder styre, och därmed folkstyre. Enligt Sveriges Riksdag är demokrati är en grundtanke ”att den som är medborgare eller bor i ett land ska ha möjlighet att vara med och tycka till om hur landet ska styras, till exempel genom regelbundna val”. Demokrati kan ytterligare förstås utifrån idealmodeller. Det går att säga att det finns tre sådana, representativ demokrati, deltagardemokrati och samtalsdemokrati. I den representativa demokratin väljs representanter av åt och åt medborgare som ska driva politik under en tidsbestämd period, om de inte lyckas göra det på ett tillfredsställande sätt kan medborgare byta ut dem vid nästa val. Nästa ideal, deltagardemokrati, kan delas upp i steg. I det första steget kan vi förstå demokrati som antingen politiska påverkansförsök eller direktdemokrati. I direktdemokratin kan det handla om att representanterna inte längre tar avgörande beslut eller inte alls finns med i den politiska processen. Idag finns många direktdemokratiska element men som oftast har inslag av rådgivande metoder, dvs. representanterna har utslagsröst, ett exempel är folkomröstningar. Politiska påverkansförsök kan delas upp i namninsamlingar och protester, demonstrationer och manifestationer. Namninsamlingar kan till exempel vara folkinitiativ men finns också som metod i e-förslag. Protester, demonstrationer och manifestationer utgörs ofta av människor som samlas i utemiljöer men kan också ta konstnärliga former. Att använda sociala medier är väldigt vanligt. Det tredje idealet kallas samtalsdemokrati och sker då människor samlas och tillsammans diskuterar och kommer fram till vad som är bra att göra. Exempel är medborgarråd.

Vad betyder det då om något är vitalt, eller har en vitalitet? Ordet vital betyder enligt svenska ordlistan ”full av liv och kraft, livaktig; spänstig” (SAOL 2022).

Vad är vital demokrati? Det skulle kunna innebära att demokratin är livfull och betyda en föränderlig demokrati som är beredd att ändra sin form beroende på sin omvärld. Men exakt vad en vital demokrati innebär kan vara svårt att veta och någon exakt definition finns nog inte. Begreppet är beskrivet och använt i olika sammanhang och av det går det att förstå att det inte finns någon enhetlig definition av vad en vital demokrati är eller bör utgöra. Enligt statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson vid Göteborgs universitet är ett recept för en vital demokrati kapabla medborgare, pluralism, demokratins spelregler, att värna valdemokratin och att föra demokratistatistik. ”Huvudbudskapet är att aldrig sluta mäta vad medborgarna tycker och tänker om demokratin, om demokratins aktörer och spelregler, att förstå att demokratin aldrig är färdigbyggd utan att det krävs omvårdnad, systematiska studier av hur den representativa demokratin mår och utvecklas, det är en viktig pusselbit i samtalet om vital demokrati som aldrig får tystna” (Ekengren 2021).

I en proposition 2013 av Sveriges Regering, som då styrdes av Alliansen, med namnet ”Vital kommunal demokrati” föreslogs ändringar i den politiska processen genom ändringar av partistöd i kommuner och landsting, en ny minsta nivå för fullmäktige i små kommuner, ändrad mandattid för fullmäktige efter val, möjlighet att delta på distans och återkallelse av nämndpresidiernas uppdrag (Prop. 2013/14:5).

Bo Rothstein, statsvetare vid Göteborgs universitet, menade att vi kan ”vitalisera demokratin genom att säkra och öka kvalitén i den offentliga förvaltningen” Resonemanget bygger på att den offentliga förvaltningens kvalitet är sannolikt den viktigaste faktorn till demokratiers legitimitet och hög kvalitet är nog också det viktigaste för att ett samhälle ska kunna skapa socialt kapital vilket är lika med välfärd. Han uttryckte dock att han inte stött på begreppet vital demokrati tidigare eller sett andra statsvetare använda det. (Rothstein 2021)

På detta sätt skulle vitalitet kunna betyda en mängd olika saker när vi pratar om demokrati. Det finns ingen enhetlig definition av vad det innebär. En sådan kan rikta in sig på medborgare och den representativa demokratin i stort, förändringar i den politiska processen och kvalitén i den offentliga förvaltningen. Detta projekt, den vitala demokratin, är tänkt att fortsätta undersöka demokratin genom att titta på förändringar, nya arbetssätt och nya former för medborgardeltagande och inflytande. Detta görs med fördel genom att synliggöra demokratin som den ser ut med fokus på den representativa demokratin. I denna går medborgare till val vart fjärde år och väljer representanter samtidigt som det går att påverka politiken mellan valen genom medborgardialoger.

Det finns en missnöjdhet med politiska- och samhällsinstitutioner. Det kan vi lära oss av SOM-institutet, en oberoende undersökningsorganisation vid Göteborgs universitet, som gör undersökningar om hur demokratin mår. Detta har Humanisterna som underlag i sitt projekt om Vital demokrati. Vi vet till exempel att förtroendet för politiker sjunker, att nöjdheten med demokratin sjunker, de som tycker att Sverige utvecklas åt fel håll blir fler och fler och de som tycker att det går åt rätt håll minskar. Vi ser också hur förtroendet för Riksdag, Kommunstyrelserna, Regering och politiska partier minskar och förtroendet för samhällsinstitutioner såsom radio/TV och dagspress är lågt och sjunker något. Intresset för politik är stort hos Sveriges befolkning men färre vill vara med i ett politiskt parti.

Med detta som bakgrund går det att fundera om demokratins former som de ser ut idag är tillräckliga och vad som behövs för att fler ska känna sig inkluderade politiskt. Hur ser dessa former för demokratin ut och vilka förändringar ser vi idag? Den Vitala Demokratin ämnar synliggöra dessa förändringar med förhoppning att fler ska vilja delta politiskt och själva bli politiska aktörer.