DEN VITALA DEMOKRATIN
Demokrati pågår hela tiden och vi ser hur demokratin förändras, kanske på grund av nya möjligheter som hittas för att bygga demokrati men också utmaningar som finnas. Den här sidan är tänkt att undersöka demokratin under förändring och passande är att knyta an till begreppet vital demokrati. Därför kallas detta projekt för den vitala demokratin. Avsikten är att ta ett helhetsgrepp och försöka synliggöra hur demokratin ser ut samt vilka förändringar vi ser.
Hur ser demokratin ut? Svaret på frågan hur demokrati i Sverige ser ut skulle kunna se väldigt olika ut. Vissa skulle kunna säga att demokratin framför allt handlar om att vi går till val och röster, men det kan också göras mycket bredare och utgå från våra grundlagar men också det fria ordet och journalistik och kanske sociala medier. Den här sidan fokusera för närvarande på att förstå den politiska processen.
Förändras demokratin? I den representativa demokratin ser vi hur val sker vart fjärde år samt hur medborgare deltar i den politiska processen genom medborgardialoger, folkinitiativ och folkomröstningar. I valen kan vi se hur styret förändras över tid, hur valdeltagandet samt formerna för valen förändras men också hur medborgardialoger använts mer eller mindre av kommuner och regioner.
Vad är vital demokrati? Vital demokrati har inte någon enhetlig definition, men det skulle kunna betyda att demokratin är livfull och innebära en föränderlig demokrati som är beredd att ändra sin form beroende på sin omvärld. Vi veta att det finns en missnöjdhet med politiska- och samhällsinstitutioner och med detta som bakgrund blir det viktigt att fortsätta undersöka demokratin i Sverige och hur demokratin ser ut och vilka förändringar vi ser.
Hur ser demokratin ut?
Demokratin som styr hur beslut fattas och den politiska processen kallas representativ demokrati, i den kan medborgare delta i val vart fjärde år och mellan valen. I denna väljer medborgare representanter som ska driva politiska frågor i Riksdagen och som utser en Regering. I valen kan medborgare välja vilken politik som ska forma landet de kommande fyra åren och i mellanvalsdemokratin kan medborgare delta och nå inflytande i olika former. I båda formerna av demokrati ser vi förändringar i form nya politiska styren i valdemokratin och nya sätt att försöka arbeta med demokrati, ofta på lokal och regional nivå, i mellanvalsdemokratin. Demokrati är beroende av ett upplyst medborgarskap (Chistopher Phillips) och denna sida är tänkt ge kunskap om demokrati och diskutera demokratins former och de förändringar vi ser.
Valdemokratin
I valdemokratin kan medborgare delta i val vart fjärde år på lokal, regional och nationell nivå. I den väljs vilka representanter som ska representera medborgares åsikter under fyra år. Om inte representanterna har agerat enligt vad de lovat medborgare kan dessa bytas ut efter fyra år.
Mellanvalsdemokratin
Mellanvalsdemokratin sker mellan valen och i den finns många olika sätt att utöva demokrati.
Detta tar ofta plats på lokal och regional nivå, men också ibland på nationell nivå genom folkomröstningar. Ett begrepp som brukar användas är medborgardialoger och några exempel är medborgarundersökningar, medborgarråd, medborgarförslag och e-förslag.
